futurecoma

Jag borde sova och jag är minsann trött, har precis sett klart Prinsessa, kommer ihåg när jag såg den med Josefin o Lillis för typ ett år sen... för ett år sen... helt sjukt vad distant men ändå nära det känns... vad har jag hunnit gjort efter studenten egentligen, vad är värt att minnas och berätta om? Björn pratade häromdagen att han som 61 minns åren tydligt från när han var 15-20, då hände ALLT sa han. Men själv så minns jag knappt vad som hände mig. Det kanske är dags att börja minnas?


jag är alldeles för rastlös för min tillvaro, jag pallar snart inte längre. jag målar upp ett drömland i mitt huvud, liksom som jag skulle vilja ha det. Där är jag untouchable. Du är en del av det, kanske är du prinsen. Men jag vet inte om jag vill ha det så, för jag vet inte om du vill ha det så. Jag är i ett sånt äckligt behov av förändring.

Svalde nästan ett stift till en häftapparat idag, den låg härligt inbäddad i min lunch. tack Gud, Allah, Oden och Henrik Berggren för att jag inte svalde den. Jag hade väl inte kolat kanske, men jag va ensam hemma och...
    ja de va just de...ensam.