futurecoma

läser mitt förra inlägg och inser att jag inte kommer känna ånger över att jag åkte hem till Sverige. inte ett dugg faktiskt.

Efter att min planerade flytt med josefin till Norge inte blev av, så kände jag stress och klaustrofobi: jag var tvungen att komma iväg, få miljöombyte och testa mina vingar.
så London blev ett väldigt hastigt beslut, det skulle bli en utmaning, men jag var tvungen för min egen skull.
och det blev svårt med boende, sen när min mobil blev stulen blev allt lite svårare, sen när jag insåg att mitt engelska mobilnummer stod på alla mina cv'n som jag gett till arbetsplatserna, var den enda kontaktkälla som jag lämnat blev jag bara trött. det var såklart många andra bidragande faktorer som fick mig att åka hem.
men jag känner att jag har haft mitt äventyr nu för en stunde, sen så vill jag nog snart dra iväg igen :]]

det är skönt att vara tillbaka, igår när jag kom hem till Visby så gick jag på Hedbergs med josefin och lillis, och sen gick på på bio, just like the good old days, süpermysigt :]] vi såg Himlen är oskyldigt blå, helt ok film. jag kommer nog alltid vara lite akward när jag går på bio på Gotland, jag känner mig lite socialt handikappad när det gäller dig from nu, förlåt.

jag har förlorat många nummer på mobilen, för det var tydligen många som bara vart sparade på den och inte mitt svenska SIM som låg i min plånbok, jaja det är inte hela världen, men ändå.