futurecoma

kvällar som dessa vill jag spara i en liten ask och ta fram när man känner sig ensam. igårkväll med för den delen.
Jag saknar att sitta ute i Hörsne & bara prata eller göra ingenting. Man känner sig så hemma där, man kan prata om ALLT utan att bli dömd. I kaosets epicentrum så finns de något med de som är så inbjudande med de höjda rösterna, stressade hundarna och rökning av ciggaretter under fläkten i köket. Jag gillar :]]

oj 54år sen, ber om ursäkt för mitt flotta hår. Nasty girl.