futurecoma

När den finaste av pojkar ligger o håller om mig, så blir de plötsligt svårt att andas, jag stöter bort honom och måste stänga in mig på toaletten för att sjunka ner på golvet och vara ifred.
För jag har svårt att inse hur mycket jag kommer sakna dig.
och jag vet inte vad jag ska göra när allt väller över mig.
och när jag och han senare sätter oss i bilen för att dra oss till ett muffinsbageri på landet, som känns som ditt och mitt, börjar jag gråta igen under mina solglasögon. Jag vet att du älskar deras chokladmuffins med citronfrosting och hur många vi åt under våren tillsammans under våra Sailor Moon- eftermiddagar.    
Och hur mysigt vi hade de den dagen vi köpte våra muffins, då vi fortsatte våra besök av kyrkogårdar, åkte bil utan direkt mål och hur vi skrek av förtjusning när vi såg vårens första lamm och kalvar.
Jag samlar mig och ler åt minnerna istället.
Jag har hittat mycket hos dig som jag inte funnit i någon annan och jag vet att du bara är ett samtal eller båtfärd ifrån mig den närmaste månaden.
Jag älskar dig.

och sommaren står o väger och man inser att den har gått alldeles för fort, lillis va på ön i 6 veckor, SEX VECKOR!!!!, helt sjukt för det kändes som en, vi har inte umgåtts så mycket som vi borde och som vi behövt.
och vi traskar mot hösten som inledningsvis kommer att spenderas utan min ständinga vapendragare och mitt dopamin, magister Thor.
och Lovisa som drar till Göteborg...
jag förstår att folk drar ifrån ön, de gör ju jag med om några veckor, men de känns lite sorgligt samtidigt som vi alla behöver de så mycket för att få lite perspektiv och andas lite. Jag älskar denna ö, men jag älskar mig mer.

Flygbliljetter till Berlin är bokade och jag o Erik kan börja vår tågluff den 3e oktober, de känns helt underbart att de faktiskt blir av, jag är så glad c: Tyskland, Slovakien, Holland, Italien, Frankrike, England...HÄR KOMMER VI c:

finsommartjej c: