futurecoma

Det var länge sen jag bloggade, jag slöt tillfälligt för att jag blev uttråkad, nu är jag igång igen för att jag...ja...jag vene.
eftersom jag är ensam hemma idag så slackar jag gärnet, åt kladdkaka till frukost och har sett på Teen Mom Marathon (hahah wth) och jag har fått väldigt mycket tid att tänka.
Jag har fått höra att jag tänker för mycket ibland, att jag analyserar för mycket, men när jag inte har någon att prata med för tillfället så är det tankarna jag finner mig vid. jag tänker fortfarande på dig och efter de senaste dagarna så är de det enda jag kan göra, du borde fått mer tid.

Idag befinner jag mig i en trip down memory lane, idag lyssnar jag på My Chems gamla skivor och genast blir jag 14 år igen. För tillfället slipper jag ha ångest över framtiden och lägenhet. Som 14årig gick jag aldrig till skolan utan vetskapen om lillis och josefin skulle vara där, för det vore rent självmord att gå själv. som 14årig var de dem som fick mig att känna mig trygg, förutom min mamma, och jag vet att de alltid är där som ett skyddsnät när jag faller. Och jag saknar att inte ha dem inom räckhåll.

innan kvällen tänkte jag läsa ut Harry Potter och den flammande bägaren, jag har fortfarande 400 sidor, men de borde gå rätt fort :] det var ett tag sen nu jag läste böckerna, vilket det med är en viss nostalgi. Jag har som ett litet g33kprojekt att läsa ut alla böckerna och se filmerna innan nya filmen kommer i nov, kommer jag någonsin att våga gå på bio på ön igen? :]

                            
Jag var 14 år.
kär i och försökte se ut som Gerard Way